FAQ

Varför studera Duved, det är ju ingen avflyttningsort? 

Duvedmodellen för lokalsamhällen 2.0. Duvedmodellen är ett forsknings- och innovationsprojekt med fokus på hållbar landsbygds- och samhällsbyggnadsstyrning. Anledningen till att Duved blev projektets studieort var att utvecklingen redan hade startat i byn och det hade bildats ett nätverk som kopplade samman byborna med näringslivet och det kommunala bolaget, vilket blev en grund som en forskningsansökan kunde byggas runt. Duvedmodellen har utformats som en följeforskning av initiativ som drivs i lokalsamhället, och studerar hur dessa kan skalas upp och appliceras på fler byar.

Läs mer här.

Vad är Duved Framtid AB?  

Nätverket Duved Framtid AB (DFAB) är det lokala utvecklingsbolag eller innovationsmotorn som skapades 2018 på initiativ av det kommunala bostadsbolaget Årehus AB i dialog med Åre kommun, lokala entreprenörer samt Duved byförening. Bolagets syfte är bland annat att bedriva hållbar och innovativ samhällsutveckling, stadsutveckling och fastighetsutveckling samt utveckla samverkans- och affärsmodeller för genomförande. Bakom grundandet av DFAB står Tagehus AB, Årehus AB, Attacus AB, Arvet AB, HAWE Fastigheter AB, Libeck/Lindahl Produktion AB och Duved Byförening. Därutöver har bolaget samarbetsavtal med ICA i Duved.

Läs mer i PM "Organisation för lokal utveckling i Duved - Duved Framtid AB", en studie om hur DFAB har arbetat sedan idén om att utveckla Duved föddes och företaget bildades, med analys om denna modell för att driva lokal utveckling kan skalas upp och appliceras på andra lokalsamhällen. 

Vad är utmaningsdriven innovation? 

Enligt Vinnova är innovation och samverkan viktigare än någonsin och nödvändigt för att uppnå ett hållbart samhälle. Därför finansierar de via Utmaningsdriven innovation (UDI) samverkansprojekt som långsiktigt arbetar med att lösa samhällsutmaningar för att bidra till hållbarhetsmålen i Agenda 2030.  

UDI riktar sig till organisationer från alla sektorer som vill och kan samverka för att utveckla innovativa lösningar på systemnivå. 

Utmaningen, som programmet stödjer lösningar för, är komplex, dvs. den kan vara svår att greppa, föränderlig över tid, ofullständigt beskriven eller synbart självmotsägande. Tydliga problem med entydig lösning är därför inte något fokus inom Utmaningsdriven innovation. Att ha ett systemperspektiv är därför viktigt, det vill säga att titta på helheten och inte bara delarna och stuprören utan dess inbördes kopplingar. Vinnova har valt att utgå ifrån en systemmodell som består av en förändringsdimension där dess delar kan ha olika innovationshöjd. Systemperspektivet är en förutsättning för samhällsavtryck. 

Läs mer här.

Var kan jag läsa mer om hållbar landsbygdsutveckling? 

• Tillväxtverket arbetar för att stärka utvecklingen av Sveriges landsbygder. Företag och människor på landsbygderna är beroende av att alla nivåer bidrar, och att fler ska göra mer för att skapa utveckling i landsbygder. Tillväxtverket har därför tagit fram Vägledning för livskraftiga landsbygder inom ramen för ett uppdrag från regeringen att stärka arbetet mot det landsbygdspolitiska målet. Läs mer här.
• Landsbygdsnätverket samlar och engagerar Landsbygdssverige. Det är ett nätverk med organisationer som samlar civilsamhälle och näringsliv, forskning, utbildning och rådgivning samt myndigheter som på olika sätt har betydelse för landsbygdsutveckling. Läs mer här.
• Lokalt ledd utveckling genom Leader innebär att engagera sig i utvecklingen av sin bygd och kunna få stöd för sina utvecklingsprojekt. Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna bildar en ideell förening. Läs mer här. 
• Hela Sverige ska leva är en medlemsförening för lokala utvecklingsgrupper –  byaföreningar, samhällsföreningar, fiberföreningar med flera som alla arbetar för sin bygds bästa. De har tagit fram många handböcker och vägledningar med konkreta råd för att driva landsbygdsutveckling. Läs mer här.

Exempel på vägledningar: 

1. Handboken i lokalfinansiering, vilken syftar till att ge lokala samhällsföreningar och andra intresserade aktörer en metod och första orientering om olika associationsformer och organisationsmodeller för lokala finansieringsinitiativ. 
2. Tipslista för fler bostäder på landsbygden - exempel på människor som byggt tillsammans, kommunala bostadsbolag som satsar på de mindre orterna i kommunen, företag som agerar byggherrar och mycket mer. 
3. Bilda Bygdebolag - en handbok om hur man bildar och driver bygdebolag.